magiska suffix

Det är skönt att vara ledig. Så skönt att jobbet som snart börjar känns otroligt fördärvande. Det allt annat än lockar mig just nu. Jag försöker ihärdigt att tänka på de pengar det medför men ändå hjälper det inte. Tänk att få vara ledig, lite till. Hela sommaren. På ett sätt känns det som att jag förtjänar det, på ett annat sätt lockar pengarna. Jag vet behovet! Och innerst inne vet jag att om det går som det gått tidigare på denna arbetsplats så kommer jag att överleva det. Ja emellanåt till och med trivas. Men man vet aldrig. Och jag tycker inte om den ändring av systemet som tycks tagits i bruk sedan jag sist var där för några år sedan. Jag är så otroligt rädd för att göra fel och för att göra människor besvikna. Den oron är förmodligen störst av alla. Men jag skjuter undan den och försöker tänka att allt kommer att gå bra. Njuter så mycket jag kan av den lediga tid jag har och att schemat rymmer massa helgjobb vilket innebär ytterligare lite pengar, obpengar (jag har ändå aldrig nått att göra på helgerna eftersom jag aldrig träffar något folk här, om sanningen ska fram har jag ju nästan inga vänner alls här) och etappvisa dagspass som gör att dagarna känns mer genomlidliga. Så jag försöker andas. Lugna andetag. Kramar världens finaste Vilja, går på promenader med henne och kastar i pinnar i vattnet med små godisar som belöning. Och inte minst läser jag. Jag tycks ha återgått till mitt läsande som var min absoluta sysselsättning när jag var liten. Då gjorde jag inte annat än läste. Nu gör jag knappt heller annat. Eller ja, om jag ska vara helt ärlig blir det ju lite annat också. Som att köra bil (åh, det är fantastiskt att få göra det igen!). Gå på studentfiranden. Och bröllop. Utöver det gömmer jag mig i min bok och glömmer verkligheten. Försöker glömma. Jag har läst de tre första Harry Potter-böckerna nu och till min oerhörda förvåning fastnar jag allt mer för varje bok jag läser. Tycker det är smått plågsamt att jag nu måste vänta lite på att läsa fjärde boken då jag inte lånat de senare ännu. Men intalar mig att jag ju då har nått trevligt kvar. Sommarflowet vill dock utnyttja tiden maximalt och jag hoppas att fortsättningen kan läsas snart snart. För i höst lär jag inte hinna läsa nått annat än kurslitteratur. En av de största nackdelarna med att studera tror jag. Tiden som försvinner och dess trötthet som vaknar. Men just nu andas jag det passiva lediga ögonblicket och försöker andas djupt mellan raderna. Längtar till tiden då allt löst sig. På andra sidan månaden. Ja!