looking like an ape, dancing like a monkey

Det är iskallt! Sitter här i min lilla lägenhet och skakar. Ändå har jag dragit på mig varma koftan över tröjan.. Jobbigt läge? Jotack, det kan man säga. Hoppas det bara är köldchocken som gör att elementen inte hänger med. För fortsätter det såhär lär det ju bli mördande iskallt (precis som när dödens spöken hälsar på) när det väl blir riktig vinter. Något som det aldrig längre blir, men ändå. Några grader fler minus brukar det faktiskt iofs vara, iaf bortåt typ februari. Eller som nu, med blixthalka ute. Och värsta askylan. Heh. Och stjärnklart.

Oh stjärnor. Jag älskar stjärnor! Fast helst då på sommarn.. När man kan ligga på taket invirad i en filt och bara titta och drömma. Eller på en sån där ljuvligt härlig fetinggunga. Det är så vackert, så fint. Jag är såld på sån skit. Man kan ligga där i evigheter. Bara man slipper frysa.. Att man sedan ganska snart blir smått deprimerad för att man ligger där helt allena och glor, det, ja det är en helt annan sak.
Hm. Apropå allena. Månen har visst övergivit mig inatt. Undrar vad det betyder? Förmodligen bara något så simpelt som att det inte är fullmåne just dessa dagar. Usch. Sorgligt. Men ack ja sant. Åh vad jag saknar dess värmande sken denna ensamma natt.

Vart på tjejmys ikväll. De där tösera, de är för underbara! Att man sen då ska gå och kraschlanda så ofantligt och så snabbt.. Det är absurt!
Efter den fina kvällen vandrar jag i sakta mak i nattens stjärnklara kyla bort till den lilla busskuren för att fara hem. Där befinner sig redan ett par, vilka ihärdigt pratar och knappt ens noterar min ankomst. En liten tösabit är det som blivit följd till bussen av en pöjk. Vad det framgår av samtalet (och vissa andra ljud) dem emellan är det mer än vänskap som råder. Hursom, de pratar på. Och han är helt värsta fin.. Shit killar, ibland vet ni nog mer än ni anar hur ni ska föra er! Jag föll hårt. Ack aj, så hårt. Att den lilla tösen inte blev vidare imponerad kan ju diskuteras. Dock brukar vi nog ofta tendera till att låtsas som att det regnar och ignorerar de omtänksamma orden vi får till oss. Tror vi att det blir mer rätt på det viset? Jag vet inte. Detaljen hör inte hit.
Som om inte detta vore nog kommer det strax därpå ytterligare ett par. De är inte fullt så pratsamma, men ändock, ett par. Och en flicka i mobil.. ALLA har visst någon.
Platt fall på mage. Jag gillar inte sånt här. Sånt gnager. Det killas och det sticks. Men jag får väl fortsätta sitta här och se ut som en apa ett litet tag till. Kanske lyxa till med att dansa fult en liten trudelutt och tro bättre om världens framtid?! För egentligen, egentligen är det ju lite mindre komplicerat såhär. Ja, till och med kan det vara ganska skönt att slippa stövlarna. Men ändå..

KRAM OCH KÄRLEK?
KÄRLEK OCH RESPEKT!


Nu får du allt ta och ge dig illans sketkyla! Mina tår förfryser.. Ändå sitter jag nu instoppad i lagervis med kläder under både täcke och filt. Är det verkligen meningen att man ska gömma sig under täcket helt och på riktigt? Dumma bittra värld.