uppfuckad skit - and the bitch went nuts!

Söndag kväll. Det ligger något vasst på tungan vid de orden. Och helgen har varit livlös. Jag är urtappad på energi och ger upp. Antar att det är så det fungerar för mig när jag inte får den dos av socialt umgänge som mitt psyke så otvivelaktigt tycks kräva. Jag ska iofs inte räkna bort underbara söta flickor som kommer på besök! Moa var här och värmen i mig växte. Men när playstationet vägrade möjligheten att kopplas samman med min TV dog något i mig. Jag som längtat så! Ännu en gång begravs sucken. Men Idol blev det hursomhelst och jag vill ha Erik och va Tove. Hah.. Jag är pinsam!
I övrigt har helgen bara bestått i ominstallation av min cpdator (vilket givetvis bara medfört än mer krångligheter) och långtråkiga timmar i ensamhet. Försökte dränka lite av mig i Sheldon och trevlig musik. Men jag tröttnar direkt. Något är allvarligt fel!

Just nu lyssnar jag på Ben Folds (och en inlånad Regina Spektor) på repeat. "You don't know me at all".. Och så sant det är! Det är svårt att lära känna nån som inte vill lära känna. Någon sa en gång att en människa är som ett bibliotek. Kanske är där en liten sanning i det. En människa med olika sidor precis som bibliotekets olika grenar. Som bokens olika kapitel berättar vi en del av helheten i en historia. Du kan inte bara rycka ut en sida och tro att du har hela boken i din hand. Räck istället ut din hand, försök nå och förstå.

I torsdags hade jag terminens första tenta och tror det gick crap. Om jag inte har världens tur! Grammatik. Satt i fyra timmar.. Jag har aldrig suttit så länge med en tenta. Någonsin! Bra eller dåligt? Jag vet inte. Sedan asgarvade jag över hela universitetsområdet då Emma upptäckte ett missöde i sin ryggsäck. Efteråt tyckte jag lite synd om henne och om allt folk i omgivningen som såg och hörde. De måste undra vad jag var för en galning! Men det var skönt att få skratta i skiten och lättnaden. Jag tror jag gillar mina klasskamrater. Iaf har jag kommit underfund med att jag nästan alltid skrattar nån gång varje gång jag är på skolan. Extra bra är det innan en tenta när alla dör av irritation på det med. Men tjo, det är jag i ett nötskal! Synd bara om dem som inte kan skratta eller som är så livlöst tråkiga att de inte vill göra det med mig. Nej nu får det bli chokladbollar och lite mer ensamt tidsfördriv. Lyssna på Ben Folds åt mig kära ni! Kramen bjuder jag på.

Idag är Ellis fem månader gammal.. Jag älskar honom! Han är nog den absolut finaste!