Det är isande kallt i min lägenhet. Åter tycks elementets funktion helt tappat sitt kvalitativa syfte. Iofs brände jag nästan ena foten igår när jag som vanligt slängde upp fötterna på det vid mitt traditionella tisdags-tv-tittande. Men den fysiska värmen sprids inte genom rummet. Och om man verkligen känner efter är det inte ens varmt! Antar att det åter är det såkallade luft-i-element-syndromet. Ska sådant verkligen återkomma vareviga år? Jag får väl ta och fråga den kunnige. Men tills dess får det bli till att springa in på den minimala toaletten där värmen tycks vara konstant. Till och med i golvet! Hipp hipp hurra, jag tror jag ska sova där inatt.
Och mitt mobila bredband tycks hata Spotify! Som tycks hata mig.. Det hackar som ett vidunder nu. Eller hackar är kanske inte det mest korrekta av ord. Snarare så leker hela grejen spöke med mig. Intet ont anande toner trillar vackert ut ur högtalarna. Men bara för ett litet kort ögonblick eftersom de sedan tvärt tar stopp. Tystnaden blir total! Så helt utan förvarning vräks de åter ut och man hoppar till i ren förskräckelse. Jag hatar när det blir så lika mycket som jag älskar musiken som spelas. Och allt detta givetvis lagom till Markus Krunegårds skivsläpp för allmänheten. Jag kvävs för jag vet att jag inte kommer att kunna lyssna på all denna musik (eller någon annan heller för den delen) felfritt förns denna isande månad förbyts till regnets gråa November. Ack vad jag vill ha bättre nymodigheter som faktiskt fungerar!
Idag har jag varit duktig och pluggat med mina klasskamrater. Läste min fantastiska text högt. Den var längst och mycket skrattretande. Bokstavligt talat! Läsa högt är vidrigt. Läsa sin egen text högt är självfallet inte alls vidrigare. Tjohoo jag är så stört positiv och opepp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar