radio gaga

De senaste veckorna har jag som ni kanske redan vet ägnat mig åt att arbeta lite. För att dryga ut mitt csn något. Nu när det bara är drygt en veckas jobb kvar tänkte jag därför publicera årets lilla jobblista för er. Då jag sitter i bilen på väg till och från mina pass brukar nämligen radion ganska snart vridas igång. Det är en stund av särklass. En stund av utandning, peppning, laddning, förträngning. När jag sitter sådär nås jag av de återkommande radiodängorna. Dängor som ibland slår hårt medan de andra gånger flyktigt dansar förbi. Nåja, här får ni hursomhelst årets lista. Kanske dyker det under dessa sista veckor upp ytterligare några på denna lista, det återstår att se. Men här är den hursomhelst. Ny och opublicerad. Jag har även under de senaste dagarna upptäckt lite ny musik som jag passar på att ge er. En lista med reservation för ändringar. Håll till godo alla fina människor. Kanske hittar ni något som även ni kan sjunga och dansa loss till. Jag hoppas så. Puss!

förflutet glassplitter

Jag har aldrig direkt varit så mycket för plottriga saker. Porslinsfigurerna skänktes bort för ganska många år sedan för att ge plats åt enkelt stilrena raka rör som har blivit något av min grej. Ändå kommer jag ofta på mig själv med att fastna vid vackert utsirade små saker. Detaljer i lagom dos. Det gamla som möter nyheten. Och jag upptäcker i mitt innersta vem jag verkligen är. Häromdagen fann jag ett gammalt glas. En kamrat till den som så länge stått ensam på byrån i mitt barndomsrum. Glaset som utgör den perfekta lilla ljuslyktan. Som jag så smått glömt bort men återfinner i tanken då jag nu besjälat dess existens och avlägsnat på sitt skira damm. Och jag inser under min fascination av olika färgkombinationer hur dessa vackert skulle utgjutas i en bakgrund av mina orangea och gröna influenser. Eller vad tror ni?


Jag har för övrigt hört att apelsinorange är höstens nya trendfärg. Jag vet inte om det stämmer. Men om så är fallet, ja då kanske man kan hitta något skapligt i detta utbud. För mig och min förkärlek.

de jordiga gubbarnas tid

Brakförkyld är jag. Men ledig har jag varit idag. Så har passat på att vila. Börjat på femte Harry Potter-boken. Ja minsann, de är lånade allihop nu. Och under fjärde boken väcktes jag-kan-inte-lägga-ifrån-mig-boken-känslan ännu mer. Jag gillar den känslan. Även om jobb och trötthet minskat läshastigheten något. Jag har också ägnat dagen åt film. Två stycken. Åt att mumsa på somriga rosiga gubbar. Och åt att må typ piss av denna vidunderliga förkylning. Ikväll har tankarna snurrat. Och svaret på tankarna denna gång är att jag minsann visst ska tänka positivt. Positivare. Jag vet att jag är på väg och att det inte alltid är lätt men någon grej varje dag borde man faktiskt hitta. Folk ser ju ändå mig som någon slags glädjespridare. Och något måste ju detta i ärlighetens namn ändå grundas på. Så det är min fortsatta plan. Minsann! Och nu ska jag läsa lite mer om den där Harry och hans vänner (och fiender) innan jag somnar. Vila så mycket jag kan för imorgon kväll är det jobb igen och jag känner mig inte det minsta pigg. Men nog ska det gå alltid. Allt går! Till slut.

Åh vad jag saknar mina vänner. Allihop! Förlåt att jag inte kan låta bli att bli lite för förtjust i er. Så där fånigt exalterad som jag blir. Ni betyder liksom så mycket. Ni! Allihop av er. Jag kan inte dölja det. Jag bryr mig så, om er. Och saknar er. Mycket! Hoppas så att ni mår bra. Och tanken slår mig. Antagligen är det inte för intet jag blir ett plåster. Rädslan att förlora er är så stor. För jag vet vad det är att vara utan.

Kram och kärlek. Peace and Love!
(gud så stolt jag är över dig Lillis)