Jag är arg. Shit! Jag är riktigt riktigt arg. Man gör inte såhär.. Sketans! På egna bakgården också. Det är ett skämt! Hur idiotiska kan man inte vara?! Ni kan väl för tjyven fixa era egna grejor istället för att sno andras.. Den var faktiskt min! Aldrig hört talas om mitt och ditt?
Hur ska jag nu göra? Jag har inte råd med det här. Och hur ska jag säga det till honom? Att några skitstövlar klippt sönder låset och snott min älskade cykel? Var det de som släppte ut luften med, både fram och bak, så att jag blev tvungen att ta bussen igår? Arseholes! You bastards!
Suck. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. jag pallar inte med det här. När ska saker och ting sluta upp med att bara gå emot?
Bajs. Jag kommer inte att våga säga det till honom. Han kommer koka. Han ville ju knappt ens lämna den ifrån sig. Men jag lyckades övertala honom. För jag blev kär i den. Kär en sommarkväll. En cykeltur till Nömmen. Det var allt som behövdes.
Åh.. Varför? Jag vill ha tillbaka den, snälla jag vill ha tillbaka den! Min lilla röda.
Ja, jag tänker lipa.. IDIOT!
2008-10-30
2008-10-27
bräckande symtom
Jomen visst tusan var jag trött inatt. Shit sicket svammel att läsa på ljusnan dag. Skriva mest bara för att skriva?! I klartext? Haha. Jomenvisst knas.
Uschanemej! Idag är det en sådan där faslig illamåendedag. När jag vaknade var det helt fruktansvärt. Det låg liksom i munnen. Inga spyor, onej, onej, men känslan..
Tänk dig att du mår asilla, du har inte ont, du mår bara sådär oerhört illa. Sakta men säkert stiger den gradvis. Det svartnar emellanåt. Du känner hur du skulle kunna spy vilket ögonblick som helst. Men du gör det inte eftersom det är rena reflexer. Du tar tag i något att hålla fast vid. Ögonen svartnar igen. Du skakar men du vet att snart känns det som vanligt igen så du väntar ut det med ett stadigt tag i det du har närmast till hands. Du lägger dig ner och vilar en stund. Lyckas få i dig en smörgås. Det blir bättre. Men du vet att än är det inte över. Det kan pågå i dagar. Ibland bara en timme. Det kallas för stress. Eller har du en bättre förklaring?
Idag fanns där nog till och med en inbäddad svimning. Det kändes iaf så. I öronen. Jag har bara svimmat en gång (enormt obehagligt var det!) så jag kan inte alla symtom. Men jag tror nästan att det var nått sånt. Usch, hoppas det går över snart!
Älskade älskade syster! Vad jag är glad att du finns och för att vi kan prata nu, att vi alltid har varandra. Du anar inte vad jag har saknade det förut.. Du är underbar! En helt annan människa. Love you! Inte för att jag vet om du läser detta, men just had to say it! Me ama grateful! Heh. Hoppas Esther blir bättre snart..
Uschanemej! Idag är det en sådan där faslig illamåendedag. När jag vaknade var det helt fruktansvärt. Det låg liksom i munnen. Inga spyor, onej, onej, men känslan..
Tänk dig att du mår asilla, du har inte ont, du mår bara sådär oerhört illa. Sakta men säkert stiger den gradvis. Det svartnar emellanåt. Du känner hur du skulle kunna spy vilket ögonblick som helst. Men du gör det inte eftersom det är rena reflexer. Du tar tag i något att hålla fast vid. Ögonen svartnar igen. Du skakar men du vet att snart känns det som vanligt igen så du väntar ut det med ett stadigt tag i det du har närmast till hands. Du lägger dig ner och vilar en stund. Lyckas få i dig en smörgås. Det blir bättre. Men du vet att än är det inte över. Det kan pågå i dagar. Ibland bara en timme. Det kallas för stress. Eller har du en bättre förklaring?
Idag fanns där nog till och med en inbäddad svimning. Det kändes iaf så. I öronen. Jag har bara svimmat en gång (enormt obehagligt var det!) så jag kan inte alla symtom. Men jag tror nästan att det var nått sånt. Usch, hoppas det går över snart!
Älskade älskade syster! Vad jag är glad att du finns och för att vi kan prata nu, att vi alltid har varandra. Du anar inte vad jag har saknade det förut.. Du är underbar! En helt annan människa. Love you! Inte för att jag vet om du läser detta, men just had to say it! Me ama grateful! Heh. Hoppas Esther blir bättre snart..
det handlar om film
Jaha. Så kan man då räkna ytterligare en helg till det förgångna. En helg som blev relativt soft med socialisering, onyttigt ätande och film. Åtta sådana blev det för att vara exakt. Varav hälften ganska så askassa TV-filmer. Mycket otippat, inte sant?! Ack ja, men så är det också underbart med film. Om de sen är bra eller dåliga vet man ju alltsom oftast inte förns efteråt. Några visste jag iofs redan innan att de garanterat skulle vara bra. Eh, och det var ju typ den fördelningen. Av någon intressant anledning lyckas tydligen bestämmande folk alltid välja de mindre roliga filmerna nattetid. Kan klart bero på att det hela alltid handlar om pengar. Men ja, det är ungefär lika intressant som att människor väljer filmgenres efter dagar. Fast det ska vi inte gå djupare inpå. Inte idag, eh, natt. Är alltför trött redan och kan knappast med stavningen som det är. Heh.
Nu kanske du då undrar vad i sjutton det var för filmer tösen såg. Eller iofs, jag skulle nog snarare tippa på att du är en aning ironisk i det fallet, har jag förresten sagt att jag är ironin i egen hög person? Oviktig detalj jomenvisst men hursom. Vart var vi nu? Hm. Just, filmerna.
Det börjades då stort och slagkraftigt med Fight Club. En helt klart skaplig film men som blir bättre ju fler gånger man sett den.. ^^ Tokigt men sant. Jo jag tycker faktiskt det! Sen blev det nattfilm med mysiga Den Bästa Sommaren. Inte fullt så klockren som jag minns den. Men ändock, helt klart så go! Man blir så somrig i magen liksom.
En utdragen krigsfilm hanns så ock med under lördagseftermiddagen, Back to Cold Mountain. Mycket bra film, men som sagt, smått seg. Ändock sevärd. Så har vi då några sämre TV-filmer, Som man bäddar.. Säkert jättefin, men shit vad störd man blir! Svensk film, jag säger då det.. Hm. The Wedding Date är inte värd att nämna, gu vad tråkig! För att inte tala om Den Ende. Full-court Miracle var helt okej. Dock kan man ju kanske då skylla det på den trötthet som överväldigade då natten sakta gick mot morgon samt att sjukt många filmer kunde vara bättre än de filmer jag sett precis innan. Hursom var den lite mysig, en sån där ny-tränare-räddar-lag-film som det finns så sjukt många varianter av. Just den här handlade om basket, helt klart ganska vanligt inom denna genre(brukar vara typ base-ball eller amerikans fotboll med ^^). Ändå brukar jag gilla sådana filmer. Kanske för att de rymmer en sådan peppande anda. Att man är ett lag liksom. Eller så älskar jag sport så oerhört mycket. Hi ho. Let's go. Heh.
Nu senast har jag precis sett About a Boy. Alvarligt, den filmen alltså.. Me sort of love! Så fin, så töntigt hjärtskärande komisk och fin! En sån där film som man inte ska tycka om egentligen, men som man absolut inte kan låta bli. Förmodligen för att man känner igen sig så mycket i det misäriska. Eller kanske inte. Man tar den hursom till sitt hjärta. Heh. Jo, jag gillar sånt där. Ett litet plus är också att den inte ser sådär fånigt B ut. Som a Walk to Remember tex.. Shit, jag fattar verkligen inte hur folk kan tycka om den. Ta inte illa upp nu, du som kanske läser detta (om nån nu läser detta) men den är allvarligt så sjukt B från börja till slut. Även om den bättrar sig aningens mot slutet. Men början liksom, shit man säger jag. Och klyschorna.. Eh, aja. Nej. jag borde nog ge mig innan jag dissekerar halva världes favoritfilmer.
Onekligen en hel del filmtjötande nu, men jag ser framåt med positivitet. Film är liksom ändå film. Nu ska jag dock sova. God natt slöfockar!
Och jo, jag hade en finfin helg! :P
Nu kanske du då undrar vad i sjutton det var för filmer tösen såg. Eller iofs, jag skulle nog snarare tippa på att du är en aning ironisk i det fallet, har jag förresten sagt att jag är ironin i egen hög person? Oviktig detalj jomenvisst men hursom. Vart var vi nu? Hm. Just, filmerna.
Det börjades då stort och slagkraftigt med Fight Club. En helt klart skaplig film men som blir bättre ju fler gånger man sett den.. ^^ Tokigt men sant. Jo jag tycker faktiskt det! Sen blev det nattfilm med mysiga Den Bästa Sommaren. Inte fullt så klockren som jag minns den. Men ändock, helt klart så go! Man blir så somrig i magen liksom.
En utdragen krigsfilm hanns så ock med under lördagseftermiddagen, Back to Cold Mountain. Mycket bra film, men som sagt, smått seg. Ändock sevärd. Så har vi då några sämre TV-filmer, Som man bäddar.. Säkert jättefin, men shit vad störd man blir! Svensk film, jag säger då det.. Hm. The Wedding Date är inte värd att nämna, gu vad tråkig! För att inte tala om Den Ende. Full-court Miracle var helt okej. Dock kan man ju kanske då skylla det på den trötthet som överväldigade då natten sakta gick mot morgon samt att sjukt många filmer kunde vara bättre än de filmer jag sett precis innan. Hursom var den lite mysig, en sån där ny-tränare-räddar-lag-film som det finns så sjukt många varianter av. Just den här handlade om basket, helt klart ganska vanligt inom denna genre(brukar vara typ base-ball eller amerikans fotboll med ^^). Ändå brukar jag gilla sådana filmer. Kanske för att de rymmer en sådan peppande anda. Att man är ett lag liksom. Eller så älskar jag sport så oerhört mycket. Hi ho. Let's go. Heh.
Nu senast har jag precis sett About a Boy. Alvarligt, den filmen alltså.. Me sort of love! Så fin, så töntigt hjärtskärande komisk och fin! En sån där film som man inte ska tycka om egentligen, men som man absolut inte kan låta bli. Förmodligen för att man känner igen sig så mycket i det misäriska. Eller kanske inte. Man tar den hursom till sitt hjärta. Heh. Jo, jag gillar sånt där. Ett litet plus är också att den inte ser sådär fånigt B ut. Som a Walk to Remember tex.. Shit, jag fattar verkligen inte hur folk kan tycka om den. Ta inte illa upp nu, du som kanske läser detta (om nån nu läser detta) men den är allvarligt så sjukt B från börja till slut. Även om den bättrar sig aningens mot slutet. Men början liksom, shit man säger jag. Och klyschorna.. Eh, aja. Nej. jag borde nog ge mig innan jag dissekerar halva världes favoritfilmer.
Onekligen en hel del filmtjötande nu, men jag ser framåt med positivitet. Film är liksom ändå film. Nu ska jag dock sova. God natt slöfockar!
Och jo, jag hade en finfin helg! :P
2008-10-24
ge mig socker, ge mig fett, ge mig godis på ett spett
Trött på helvetesleken. Den här veckan, allt bara går emot. Och om jag säger allt, ja, då är det nog så. Är så sjukt trött på att alltid vara så beroende av andra och vad de tycker och tänker. Om folk inte gillar mig, jamen SÄG det då! Jag kan inte tvinga er till annat. Att det är förebilderna som faller där? Det må vara intressant.. Bottennapp på människokännande?! Jo, det verkar nästan så. Kan man lita på människor som inte går att lita på?
Oh vad jag har insett att folk faktisk kan läsa mitt skitsnack på den här fissidan. Men jag orkar inte bry mig, orkar verkligen inte bry mig. Inte idag.
Kommer jag någonsin bry mig? Alla gånger! Alla gånger att jag kommer fortsätta ta åt mig av varje liten handling, varje liten gest. Av minsta mått. Sjukt sämst, jag vet, men ja. Ibland kan man inte komma ifrån det som är, eller det som en gång varit. Jag är så förbannat skettrött på det så det är inte sant.. Då är det tur att det finns små stjärnor som lyser upp den träliga vardagen. Människor som i kemin ser bortom det miserabla i en varelse och ändå tycker om henne. Trots fel och misstag. Trots att hon kan tyckas skabbig och kass. Ingen av oss har väl aldrig inte gått och tänkt tanken att vi inte duger som vi är. Att alla speglar borde slängas på soptippen och att vi inte kan ett skit utan hela tiden jämför oss med andra. Men om alla tänker så, då borde ju alla vara asfula dorkheads som inte kan nått?! Mitt tips är att skaffa dig en spegel, en levande spegel. En vän som kan reflektera ljuset. I den spegeln kommer du bli vackrare än du någonsin varit. Och den dag du känner dig älskad och uppskattad för den du är tack vare den där spegeln, ja den dagen kommer din skönhet stråla. Några simpla rader säger så mycket, några simpla vänner kan rädda ett liv.
Älskade vänner
Som står vid min sida
Utan er är allting svart
Älskade vänner
Står vid min sida
Tills jag förtjänar det
Jag har stått vid ett stup
för att kasta mig ner
För att aldrig aldrig aldrig aldrig mer ha ont
Jag har dykt ner i djup
för att min luft ska ta slut
för att inget mer ska göra så ont
Älskade vänner
Står vid min sida
Tills jag förtjänar det
Älskade vänner
Stanna vid min sida
Utan er är allting svart
Jag har stått vid ett stup
för att kasta mig ner
För att aldrig aldrig aldrig aldrig mer ha ont
Jag har dykt ner i djup
så att min luft ska ta slut
för att inget mer ska göra så ont
Vad vore jag utan er? Halvt fiasko urtappad på livsgnista och glädje. Dagen gör ont, men den gör sig överlevd med de små knepen. Just nu är det mer än tacksamt. Psykproblemen har onekligen kommit till vår familj för att stanna.. Som om det inte vore nog med allt annat? Ge mig socker, ge mig fett, ge mig godis på ett spett! Det är nog vad jag behöver just nu. Och kanske en film? Jo, definitivt en film! Jag kommer ändå inte kunna somna än på länge. Lucky me. Frågan är bara vilken jag ska ta, men det lilla problemet ska väl enkelt vara löst ^^ Hohojaja, men du lär dig..
Oh vad jag har insett att folk faktisk kan läsa mitt skitsnack på den här fissidan. Men jag orkar inte bry mig, orkar verkligen inte bry mig. Inte idag.
Kommer jag någonsin bry mig? Alla gånger! Alla gånger att jag kommer fortsätta ta åt mig av varje liten handling, varje liten gest. Av minsta mått. Sjukt sämst, jag vet, men ja. Ibland kan man inte komma ifrån det som är, eller det som en gång varit. Jag är så förbannat skettrött på det så det är inte sant.. Då är det tur att det finns små stjärnor som lyser upp den träliga vardagen. Människor som i kemin ser bortom det miserabla i en varelse och ändå tycker om henne. Trots fel och misstag. Trots att hon kan tyckas skabbig och kass. Ingen av oss har väl aldrig inte gått och tänkt tanken att vi inte duger som vi är. Att alla speglar borde slängas på soptippen och att vi inte kan ett skit utan hela tiden jämför oss med andra. Men om alla tänker så, då borde ju alla vara asfula dorkheads som inte kan nått?! Mitt tips är att skaffa dig en spegel, en levande spegel. En vän som kan reflektera ljuset. I den spegeln kommer du bli vackrare än du någonsin varit. Och den dag du känner dig älskad och uppskattad för den du är tack vare den där spegeln, ja den dagen kommer din skönhet stråla. Några simpla rader säger så mycket, några simpla vänner kan rädda ett liv.
Älskade vänner
Som står vid min sida
Utan er är allting svart
Älskade vänner
Står vid min sida
Tills jag förtjänar det
Jag har stått vid ett stup
för att kasta mig ner
För att aldrig aldrig aldrig aldrig mer ha ont
Jag har dykt ner i djup
för att min luft ska ta slut
för att inget mer ska göra så ont
Älskade vänner
Står vid min sida
Tills jag förtjänar det
Älskade vänner
Stanna vid min sida
Utan er är allting svart
Jag har stått vid ett stup
för att kasta mig ner
För att aldrig aldrig aldrig aldrig mer ha ont
Jag har dykt ner i djup
så att min luft ska ta slut
för att inget mer ska göra så ont
Vad vore jag utan er? Halvt fiasko urtappad på livsgnista och glädje. Dagen gör ont, men den gör sig överlevd med de små knepen. Just nu är det mer än tacksamt. Psykproblemen har onekligen kommit till vår familj för att stanna.. Som om det inte vore nog med allt annat? Ge mig socker, ge mig fett, ge mig godis på ett spett! Det är nog vad jag behöver just nu. Och kanske en film? Jo, definitivt en film! Jag kommer ändå inte kunna somna än på länge. Lucky me. Frågan är bara vilken jag ska ta, men det lilla problemet ska väl enkelt vara löst ^^ Hohojaja, men du lär dig..
2008-10-21
sågspån
Jag kan inte bestämma mig för om det var en mardröm eller inte. Men det är nog ändå åt det hållet det lutar..
Efter att åter ha somnat sent plingar det tidigt på förmiddagen på dörren. Jag vet redan vem det är, den där krannissen som skulle komma och byta kranar och se över grejorna. En uppgiven suck. Att bli väckt av en dörrklocka är inte riktigt vad man önskar sig en tidig morgon, särskilt inte när man vet att man MÅSTE gå och öppna för att han annars låser upp dörren på egen hand. Givetvis förstår han också direkt att man är nyvaken. Ändå säger man självklart att det inte gjorde något alls att man blivit väckt, man inte så mycket som knystar om hur skittrött man egentligen faktiskt är. Hurdan otur kan man inte ha? Av en hel dags arbetstid, på tre hela arbetsdagar kommer han ändå just den morgonen när man väl är hemma och vill sova?! Skumt! Ibland kan man verkligen undra vad världen har emot en. Och särskilt när han gång på gång muttrar att det går ju inte göra någonting åt den här kranen, vilka gamla grejor det är. Som om det vore mitt fel liksom? Ja, inte vet jag men det är säkert bra.
När han väl stuckit kryper jag så tillbaks under täcket för att sova bara någon timme till, en timme som visst råkade bli till tre. Timmar då jag hann drömma om en hel del sågspån. Tur att inte drömmar är sanna säger jag bara. Då hade jag varit knäckt och min dator totalt kaputt, full av sågade spån. För det var precis det jag drömde. Den sprack upp i sömmen liksom, och ur den välde sågspånen. Eller vällde är väl att ta i. De låg mest bara där. Det var snarare min dator som svällde. Delade på sig. Sprack upp och blev till två löst sammanhängande delar. Med inre organ av sågspån! Fast det kanske du hade förstått vi det här laget. Sougspaaaun! Otäcka grejor det där. Shit vilken tur att drömmar inte är sanna, jag hade fått MER än abstinens.
Nej, nu ska jag vakna och sätta lite allvar på tillvaron. Dvs plugga och vara en duktig flicka.. ;) Det kan dock bli spännande, med ett helt huvud fullt av sågspån.. Så pass smart är jag. Ah ted arb!
Efter att åter ha somnat sent plingar det tidigt på förmiddagen på dörren. Jag vet redan vem det är, den där krannissen som skulle komma och byta kranar och se över grejorna. En uppgiven suck. Att bli väckt av en dörrklocka är inte riktigt vad man önskar sig en tidig morgon, särskilt inte när man vet att man MÅSTE gå och öppna för att han annars låser upp dörren på egen hand. Givetvis förstår han också direkt att man är nyvaken. Ändå säger man självklart att det inte gjorde något alls att man blivit väckt, man inte så mycket som knystar om hur skittrött man egentligen faktiskt är. Hurdan otur kan man inte ha? Av en hel dags arbetstid, på tre hela arbetsdagar kommer han ändå just den morgonen när man väl är hemma och vill sova?! Skumt! Ibland kan man verkligen undra vad världen har emot en. Och särskilt när han gång på gång muttrar att det går ju inte göra någonting åt den här kranen, vilka gamla grejor det är. Som om det vore mitt fel liksom? Ja, inte vet jag men det är säkert bra.
När han väl stuckit kryper jag så tillbaks under täcket för att sova bara någon timme till, en timme som visst råkade bli till tre. Timmar då jag hann drömma om en hel del sågspån. Tur att inte drömmar är sanna säger jag bara. Då hade jag varit knäckt och min dator totalt kaputt, full av sågade spån. För det var precis det jag drömde. Den sprack upp i sömmen liksom, och ur den välde sågspånen. Eller vällde är väl att ta i. De låg mest bara där. Det var snarare min dator som svällde. Delade på sig. Sprack upp och blev till två löst sammanhängande delar. Med inre organ av sågspån! Fast det kanske du hade förstått vi det här laget. Sougspaaaun! Otäcka grejor det där. Shit vilken tur att drömmar inte är sanna, jag hade fått MER än abstinens.
Nej, nu ska jag vakna och sätta lite allvar på tillvaron. Dvs plugga och vara en duktig flicka.. ;) Det kan dock bli spännande, med ett helt huvud fullt av sågspån.. Så pass smart är jag. Ah ted arb!
2008-10-20
en magisk värld
Jag bubblar. Kokar över. Är så sjukt inspirerad. Vill ut nu!
Leka med kameran. Redigera. Åhh.. Som jag har saknat. Tänk om jag nu äntligen kan få göra det igen? Och med folk som också är intresserade?!
När de största intressena blir verklighet. Det är då man fungerar som bäst.
Jag saknar gymnasiet. Inte för dissandet, inte för pluggandet, inte för betygen, utan för de små trevliga detaljerna. Som rörlig bild.
Frågan är om jag inte var en av de enda tjejorna i min inriktning som verkligen ville det vi gjorde. Jo, vi var bara tjejor. 10 stycken för att vara exakt. Åtminstone i B- och C-kurserna. De som betydde något.
Live-TV.
Oh. Om det ändå hade varit ett enklare yrke. Konkurrensfattigt? Aldrig i livet.
Men så var det det där med idéer. De klockrena, ljuvliga. De som ska finnas där, men som givetvis faller bort i frånvaro varje gång man riktigt längtar efter dem. Jag måste skaffa hit filmerna från Småland! Så jag kan se, inspireras och berikas. Men orka vänta ända tills november..
Har du någon idé?
För övrigt bör sägas att den här helgen till slut ändå blev helt otroligt underbar. Och för att fira detta kommer jag härmed publicera den mest fantastiska av låttexter som någonsin skrivits (eller framförts heller för den delen) Här bjuds det på schlager för hela slanten! Också detta från en saknad tid, men det, ja det är en annan helt annan historia..
VILKET OFLYT - Rare Birds
solen gnistrar, glädjen sinar
vackra strålar blänker som stjärnor i ditt öga
ensam står jag här
min vän, varför står du där
isande kyla i hjärta och sinne
som en banan, halkande på ett minne
varje sekund
varje minut
mitt hjärta svävar
jag vill gå ut
en stjärnas promenad
i nattens kavalkad
andas syret i en måne
och vila på din skira kudde
var min för en stund, en kort sekund
föll i gropen som du grävt
en morgon föll jag ner, smasch på magen vilket oflyt
varför står du bara där
min vän, ser nästan ut som en pingvin
varför kan du inte förstå
varför måste du alltid gå
HAHAHA. Jag ÄR bäst! Det måste helt enkelt vara så.. ^^
Leka med kameran. Redigera. Åhh.. Som jag har saknat. Tänk om jag nu äntligen kan få göra det igen? Och med folk som också är intresserade?!
När de största intressena blir verklighet. Det är då man fungerar som bäst.
Jag saknar gymnasiet. Inte för dissandet, inte för pluggandet, inte för betygen, utan för de små trevliga detaljerna. Som rörlig bild.
Frågan är om jag inte var en av de enda tjejorna i min inriktning som verkligen ville det vi gjorde. Jo, vi var bara tjejor. 10 stycken för att vara exakt. Åtminstone i B- och C-kurserna. De som betydde något.
Live-TV.
Oh. Om det ändå hade varit ett enklare yrke. Konkurrensfattigt? Aldrig i livet.
Men så var det det där med idéer. De klockrena, ljuvliga. De som ska finnas där, men som givetvis faller bort i frånvaro varje gång man riktigt längtar efter dem. Jag måste skaffa hit filmerna från Småland! Så jag kan se, inspireras och berikas. Men orka vänta ända tills november..
Har du någon idé?
För övrigt bör sägas att den här helgen till slut ändå blev helt otroligt underbar. Och för att fira detta kommer jag härmed publicera den mest fantastiska av låttexter som någonsin skrivits (eller framförts heller för den delen) Här bjuds det på schlager för hela slanten! Också detta från en saknad tid, men det, ja det är en annan helt annan historia..
VILKET OFLYT - Rare Birds
solen gnistrar, glädjen sinar
vackra strålar blänker som stjärnor i ditt öga
ensam står jag här
min vän, varför står du där
isande kyla i hjärta och sinne
som en banan, halkande på ett minne
varje sekund
varje minut
mitt hjärta svävar
jag vill gå ut
en stjärnas promenad
i nattens kavalkad
andas syret i en måne
och vila på din skira kudde
var min för en stund, en kort sekund
föll i gropen som du grävt
en morgon föll jag ner, smasch på magen vilket oflyt
varför står du bara där
min vän, ser nästan ut som en pingvin
varför kan du inte förstå
varför måste du alltid gå
HAHAHA. Jag ÄR bäst! Det måste helt enkelt vara så.. ^^
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)